Sånt som inte händer

Man läser om det i tidningen, en person skrapar sin lott och vinner storvinsten - hemma i köket, helt utan glitter eller blombuketter, eller programledare, kamera och publik...
Men det är väl sånt som man bara läser om, det kan ju inte hända någon man själv känner? Och speciellt inte någon i den absoluta närmsta familjen...

Skulle man någongång vinna storvinsten så skulle glitter falla från taket, jätteapplåder och grattis från programledare och jättecheck....?!
Det är ju vad alla tänker!

Men nej, ibland så händer faktiskt det ofattbara - En man sitter och skrapar sin trisslott, och vinner storvinsten! Inget glitter, inga blombuketter, ingen programledare - ingen som säger att det faktiskt är sant!
Men lyckligtvis så var det det!
Och lyckligtvis så var den värdige vinnaren min pappa!

Två år sedan idag, den ofattbara dagen...!
Synd bara att det inte blivit någon repris än;-)

* * * Men en annan sak som heller inte ska hända, är ju att när man skriver till en kompis (som man trodde man hade i alla lägen) om vad som hänt - får svaret "Vad? Det händer ju inte!", och sen hör man inte ett pip mer från personen i fråga! Inget svar på när man skrev sms alldeles efter, och inget som helst livstecken från henne efter det.. Tragiskt är ju bara att hon fortfarande har kvar sin blogg...
Var det verkligen så hemskt att en som man känner verkligen råkar ut för det som aldrig händer?? Är det ett skäl att sedan aldrig höra av sig??
Nej, du är ingen kompis, du är ett SVIN!! Kan inte fatta att vi kallas kusiner....!

Grrrrr!

Blev bara tvungen att skriva av mig!

Mellandag

Så känns det som..
Var barnvakt åt 8-åringen förra veckan, eller tja, det är ju inte så att man behöver springa efter honom hela tiden, utan bara mer det att han inte vill vara hemma själv efter skolan (men jag gick faktiskt då storebror (10½ år) kom hem, så dom klarade sig själva den sista timman - inga bränder, inga olyckor, inga storbråk - gick ju riktigt bra;-) ).
Hjälpte honom med matteläxan, spelade spel, och pratade om allt möjligt.
Och i fredags - när båda pojkarna slutade tidigt - så gick vi hem till mig - köpte godis (för snäll moster, jag vet) och kollade på film och hade fredagsmysigt=) Härlig stund! Får passa på nu innan dom blir för stora för att kunna umgås med sin moster.... Snart får man väl höra "Vad löjligt!" om man föreslår sånt...
Och här är två saker som summerar veckan:

* Spela aldrig spel med 8-åring, dom hittar bara på egna regler - allt för deras fördel! Monster!!

* * Kärleken man känner när storebror texttolkar (8-åring kan ju inte läsa så bra än) filmen som är på engelska, för att lillebror ska hänga med i vad som faktiskt händer.. Det är kärlek! *varm i hjärtat*

Var på möte igår, gick bra som väntat.. Och blev visst lunch/middag på McD efter, är inte alltför ofta man äter där, men erkänner att det kan vara gott ibland=)
Och idag har det varit slappardag för både mig och Smulan - såklart hon måste ligga bredvid mig i sängen, goskatten!
Imorgon ska jag till tandhygenist, håller tummarna för att hon är snäll (att allt är bra). Sen blir det att handla, och sen ska mamma & pappa med mig hem en stund. Kommer Smulan bli superglad för.

* Smulan ja: Det går jättebra härinne i lägenheten, visst kanske hon saknar att kunna gå ut, och undrar kanske varför hon inte kan gå ut, och sen får vi inte glömma bort kattrace både morgon & kväll, för det klart hon måste leka och springa av sig! Kan säga att hallmattan kan flyttas en bit....;-)
Men jag tror ändå kärleken är störst - kärleken och tryggheten att hon ändå har mig! Det är nog större kraft än att inte kunna springa utomhus och leka!

Ha det bra=)

Ängeln

I en vecka fick jag vara glad, och full av hopp.. I en vecka fick jag vara din moster - även fast du bara låg i magen..

Igår hände det som inte fick hända.... Något som gjorde att du inte fick stanna och växa, du får inte träffa oss, och vi får aldrig lära känna dig.

Men du får det fint i himlen, bland glädje och kärlek! Där får du leka med alla andra barn som inte heller fått stanna i magen.

Vi ses i Himlen en dag, lillplutt!! Gud tar hand om dig nu, det är jag säker på! <3

Många kramar från Moster Sofie.

Jag vet...

Jag vet, jag är urusel på att blogga nu! Men ibland känns det som dagarna är för korta - även fast man inte gör något vettigt...
Och så är jag inne i en tröttperiod... *suck*

Hur det går med pysslandet? Jodå, jag håller allt på lite;-) Håller på att virka när jag orkar vara vaken mer än fem minuter...;-) (Tyvärr så hjälper vädret inte till nu, bara grått och äckligt ute...)
Det är ett virkmönster jag gjort tidigare, men ska byta ut öron för att (förhoppningsvis) få till det jag vill;-) *hoppas*

Och så är det väl mer eller mindre officiellt - jag ska bli moster igen!! I november räknas den lill*knodden komma ut! Ska bli supermysigt att få uppleva bebisåldern igen! *längtar*
Blir syskonbarn nr 8, och bebis nr 5 för gravida syrran!=)

Annars händer väl inte mycket... Jag och Smulan har det bra härinne i lägenheten, men det klart hon mpste springa av sig på kvällen och morgonen!;-) Tur det inte bor någon under oss;-) Och inga klagomål från grannarna heller, skönt det;-)

Följer Melodifestivalen, finns ju allafall några favoriter bland finalisterna - men tycker ändå flertalet borde bytas ut=P

Lovar att bättra mig och skriva oftare!

Ha det bra!